|
Navigering utan GPS
Forskare
från Linköpings universitet lanserar en ny metod, oberoende av GPS, för
navigering till sjöss. En numerisk modell räknar ut positionen med data
från radar och digitala sjökort, alternativt sonar och djupkartor.
-
Vårt system ska snarare ses som ett komplement än som en konkurrent
till GPS, säger Rickard Karlsson som nyligen disputerat på metoden.
Försök
har gjorts som visar att den fungerar lika bra som GPS inomskärs. Ute
på öppna havet kommer den dock aldrig vara något alternativ.
-
Radar har en räckvidd på kanske maximalt 70 sjömil. Och man måste ha
tillräckligt många radarmätningar för att vår metod ska fungera. Och
det är ju framför allt nära land som det finns risk för att stöta på
grund, säger Rickard Karlsson.
Metoden bygger på att radarbilden
som båten fångar upp jämförs med en digital karta. En algoritm använder
denna information och data om hur fort båten rör sig och i vilken
riktning, och hittar ett antal möjliga positioner, som efter en tid
blir till ett litet område där sannolikheten är hög att man befinner
sig.
Alla litar på GPS
Idag förlitar sig såväl
yrkessjöfart, som militär och fritidsbåtar på det globala
satellitbaserade positioneringssystemet GPS. Så varför ett nytt system?
- Problemet är att GPS-signaler kan störas. Så både amerikanska
och europeiska sjöfartsmyndigheter har efterlyst ett störningssäkert
komplement till GPS-systemet som inte kräver ny infrastruktur, säger
Karlsson.
- Vår metod bygger på en matematisk algoritm, ett så
kallat partikelfilter, som läggs in i fartygets datasystem och använder
fartygets egen radar för att mäta avstånden till stränderna. Och dessa
data jämförs med ett digitalt sjökort.
Det finns olika typer av
GPS-störningar. Dels de oavsiktliga som kan orsakas av annan elektrisk
utrustning, som exempelvis ett fall med en trasig TV-sändare, dels
avsiktliga störsändare, så kallade jammers.
Väder kan störa
Beroende
på vilken teknik som används kan även atmosfäriska störningar, eller en
kombination av dåligt väder och handhavandefel, vara ett problem. I
Sverige finns exempelvis ett problemområde längs södra Östersjökusten.
Tekniken
lär ha rönt en del uppmärksamhet, men om det finns några tänkbara
samarbetspartners för en kommersialisering vill Rickard Karlsson inte
kommentera.
|
|
| | | |
|