Passar för Finlandsbåtarna.

Någon större sjöolycka har ännu inte hänt på grund av felaktig satellitnavigering med gps.

Flera incidenter har dock inträffat därför att positioneringssystemet gps inte har fungerat på grund av dåligt väder, atmosfäriska störningar, trasiga teve-sändare eller störningar från annan elektronik.

Pålitligare än gps

Rickard Karlsson

- Gps eller liknande system är inte helt pålitliga. Det är utgångspunkten för vårt navigeringssystem, säger Rickard Karlsson på Linköpings universitet. Han har skrivit doktorsavhandlingen "Robust navigering till sjöss utan gps" och vidareutvecklar nu systemet.

Det är framför allt som komplettering och extra säkerhet till gps som Finlandsbåtarna och turistfärjor på Östersjön visat intresse för tekniken från Linköping.

Diskussioner förs också med Sjöfartsverket.

- Vi ska försöka få till stånd en testplattform och börja prova navigeringssystemet under sommaren. Helt klart finns ett behov av reservsystem för att komplettera gps-navigering, säger Rolf Zetterberg på Sjöfartsverket.

Tekniken bakom JAS-navigering
Den samarbetspartner Sjöfartsverket tänkt sig är företaget Saab Transponder, som tillverkar navigeringsutrustningar och bland annat ligger bakom Jas-planets automatiska landningssystem NILS.

Det nya navigeringssystemet för sjön fungerar alltså utan gps. Däremot är det beroende av traditionell navigeringsutrustning som radar, sensorer och ekolod. Plus datorutrustning som klarar att göra snabba beräkningar. Digitala sjökort är också en förutsättning.

- Ju mer mätdata som hämtas in från sådana instrument desto snabbare och mera exakt blir positioneringen, säger Rickard Karlsson.

Den exakta positioneringen, där båten är, är vanligen inom en radie på tio meter; samma precision som det civila gps-systemet.

Bäst fungerar det i skärgårdsmiljö och sämst mitt ute i havet.
Det är dock på sjön Vättern de enda verkliga testerna gjorts, utöver alla simuleringar.

- På Vättern testade vi bara att navigera mot dåligt detaljerade kartor över sjöbotten. Ändå fungerade systemet bra, hävdar Richard Karlsson.

Sannolikhetsberäkningar
Systemet bygger på algoritmer, beräkningsmodeller, som vidareutvecklats i Linköping.

Programmet samlar in mätdata från radar, sensorer och ekolod och gör jämförelser med sjökortet som finns lagrat i datorn. Uppgifter om väder och vind, båtens hastighet och andra egenskaper finns också lagrat. Liksom från gps om det finns.

Med dessa data gör programmet sannolikhetsberäkningar och ringar successivt in båtens exakta position på sjökortet på datorskärmen.